Med smak på höstfisket
Eric: Hela teamet var ute igen i söndags för att fiska i en nära angränsande sjö till vårt hemmavatten. Det var för den typiska svennen ruggigt höstväder men för en gäddfrälst helt underbart. Mulet med inslag av småskurar och en rejäl temperatursänkning i vattnet. Det är just sådant väder som garanterar fisk. Vid utloppet av kanalen som leder till sjön finns en ö av vass som vi alltid stannar vi får att få i ordning på utrustningen. Normalt sett hugger det aldrig vid denna vass men denna dag tycks gäddorna vara i stöten och bara efter ett fåtal kast mot vassön hugger en gädda på min guldglittriga jigg och visar sig i ytan med ett stort plask. Fisken kliver genast av och jag gör ett snabbt vevtag och den hugger igen. Det är sällan man får uppleva sådan magi men nu på hösten tycks reglerna vara helt omkullkastade. Min teori är dock att gäddan sällan känner om betet är artificiellt då det är gummi. Så länge gäddan inte känner krokarna är chansen hög att den kliver på igen.
Vi gör några försök till innan jag pekar ut ett nytt ställe vid två stenar. Lasse och jag tävlar vem som får iväg kastet först och bådas beten landar mellan stenarna men Lasse går segrare ur striden. Gäddan hugger på ett gummibete liknande mitt med tackel av den typ jag utvecklat, och därför tar jag på mig allt ansvaret och äran för att den gäddan fick se världen ovanför ytan. Hör du det Lasse? Det där är min gädda!
Planen var att vi denna dag egentligen skulle åka in i en lång vik mellan ett par öar där Lasse hört rapporter om gäddor upp till sex kilo. Vi hade därför med oss ekolodet för att lokalisera intressanta platser men ägaren till detta lod är extremt rädd för att regn skall skada utrustningen och fisketuren förvandlades vid regnet till ett klassiskt sniprace inne i vasskanterna. Från detta tills turen slut hade vi sjukt fiske. Jag drillade fisk frekvent, tappade fisk och tappade jiggar.
Mitt bästa minne från denna dag var när en gädda hugg ännu en gång i ytan samtidigt som Lasse står med ett enormt bottennapp och jag står och drar i en fisk som precis som alla andra denna dag var otroligt starka. Jag har aldrig vart med om liknande. De var så sjukt aktiva denna dag och flertalet smågäddorna hade hela 20 centimeter långa jiggen i gapet. Jag drillade fisken på maximalt avstånd utan resterande båtens medvetande då jag vet att de har fullt upp och det mest fantastiska av allt, Anthons min när det skvätter och plaskar i andra änden på min lina efter han trott att jag också fastnatt i botten.
Det är exakt såhär som fiske skall vara och det slutade med att jag fisk sammanlagt fem gäddor och en tappad. Lasse fick en och en tappad och Anthon blev utan då han tappade sin enda fisk för dagen. Fem fiskar kan låta lite men det är faktiskt rekord för mig och är ett lagom antal för att man aldrig under ett pass skall tappa koncentrationen. Mvh Team Snipa.
