Jag vet, jag är lat!
Lasse: Som redan rubriken säger är jag väldigt lat. Fast om jag ska vara ärligt så är det Eric som tyckte att jag skulle ha det som rubrik, men det finns faktiskt en sanning i det… För ca en vecka sen hade jag äntligen liter mer tid för fisket än vanligt, och därför spenderades hela helgen ute på sjön.
Det var noll gradigt ute när jag ensamt åkte ut på lördagsmorgonen. Redan efter en halv timme frös jag om händerna, men tanken på att det kunde hugga en stor fisk när som helst höll mig koncentrerat och optimistiskt. Redan dagen innan sa Eric att om jag fick en stor skulle det bli svårt att fotografera den som ensam person i båten. Jag kunde ha räknat ut det själv men såklart skulle självaste proffset, guden ha rätt igen… Jag trollade förbi en grundtopp med två spön när jag såg att det ena spöet plötsligt var böjd. Snabbt tog jag upp den ur spöhållaren och började veva in. Ni kan inte tänka er hur förvånad jag blev när jag såg hur stor gäddan var efter jag hade håvat den. Det visade sig vara min näst största gädda någonsin, helt otroliga 96 cm stor var den. Och nu till de misslyckade bilderna varav i princip bara en nästan är bra.
På söndagen var det helt andra förhållanden och just sådana väderomslag är inte bra för fisket. Men det positiva var att jag den dagen hade Eric med mig igen. Nu kunde vi göra bra bilder på min 10 kilos gädda som jag tänkte att jag skulle få den dagen. Det blåste riktigt hårt när vi drog ut på sjön. Vi hade tänkt att trolla 90% av turen, för den metoden har i princip levererat alla stora gäddor för oss nu på hösten. Men dagen gick riktigt trögt, det ville inte nappa. Vi trodde att vinden skulle jämna ut fisket lite med väderomslaget och denna soliga höstdag, men Eric (eller okej vi då) trodde fel.
