Lasse: Åå vad jag längtar till isen. Vattnet blir allt kallare och kallare, det kommer inte dröja länge tills det blir is på sjöarna, förhoppningsvis. De sista åren har vi verkligen haft bra is och jag hoppas verkligen att det blir lika fin kärnis i år. Jag började faktiskt fiska med angeldon första gången förra vintern och hittills har jag bara dragit upp några gäddor. Som ni säkert har läst gör jag mycket av mitt fiskeredskap själv, inte bara för att man sparar pengar också för att det är riktigt kul om man ser att det fungerar.Jag byggde även i stort sätt mina angeldon själv.
Självbyggd är alltid snyggast.
När jag fiskar på vintern har jag oftast med mig ca.11 angeldon, jag tycker att det räcker när man är själv. Som agn har jag hittills mest använd strömming och makrill, oftast nappar de lite större fiskarna på det och det är lätt att få tag på. Jag fiskar absolut inte med levande agn vi i teamet tycker allmänt att det är djurplågeri, då är det
bättre att få mindre fisk än att ha ett dåligt samvetande för att man plågar djur.
Såhär mycket brukar jag ha med mig när jag är ute på vintern.
Anthon och Eric är inte så ivriga i vinterfisket. Men de har lovat att följa ut med mig minst ett par gånger. Vi hade tänkt fiska i sjöar där vi aldrig har varit innan och kanske på så sätt upptäcka nya sjöar för sommaren. Det bästa med vintern är just det att man har tillgång till nästan alla sjöar och att man slipper hyra båt till sådana ställen man bara vill testa om det är bra eller inte. Det gäller bara att va försiktigt på vintern, isen är oförutsägbar. Mvh Team Snipa
Min första ismetade gädda vägde direkt 6,42 kg och nappade på en makrill.
Eric: I vårt moderna informationssamhälle har människor i regel tid att läsa rubriker, ingresser och kolla på bilder. För att stötta denna mycket positiva utveckling av samhällmässig utbrändhet tänkte jag visa lite fler bilder och inte så mycket text, nu främst på fisk som inte är gädda. Även om vi alltid riktat fisket mot denna art så händer det ibland att vi får fina bonusfiskar även om det händer att vi fiskar specifikt efter gös och abborre ibland.
Abborren nedan tog på en Savage gear Dp spinnare under trolling i vår döda sommarsjö. En sjö så mörk och hummusfärgad att siktdjupet ligger på knappa 30 centimeter, troligtvis är orsaken den höga koncentrationen av mört. Abborrar i denna storlek på cirka 30 centimeter är mycket ovanliga i denna sjö.
Denna fina gös tog Lasse på trolling i skymningen på en vanlig vobbler. Denna fisk var en av de som kom upp när vi faktiskt aktivt sökte efter gös. Det är alltid roligt när man hittar det man letar efter.
Denna abborre tog jag på exakt samma ställe som jag tog mitt personliga rekord på gädda. Det var vi detta ögonblick som vi förstod att det måste finnas stora gäddor där som äter av den grövre betesfisken vilket visade sig stämma två månader senare.
Detta var min första och enda sutare som jag fick som bonusfisk när jag metade mört till gäddmetet. Otroliga krafter i en sådan liten fisk. Faktiskt så mäktigt att jag går i lite specimentankar. Den tvingade metspötoppen ned i vattnet på en meters djup och först trodde jag det rörde sig om en stor abborre men sedan såg jag den gula undersidan i vattnet och gissade på gädda ända tills en skäggprydd tandlös mun möter mig i vattenytan. Med tummgreppet lyfte jag försiktigt upp den och hade ingen aning om vilken art det var förrän jag kom hem och slog upp det.
Denna abborre tog jag förra sommaren och den var 40 centimeter lång och min näst längsta någonsin. Att få ta den på min favorit metod med en popper kändes fantastiskt. Ingenting i världen framkallar sådant adrenalin som den av att få se en stor aborre kasta sig efter ett ytgående bete.
Nedan är bara en snygg bild på en liten gäddas mun. Anthon har också fångat både öring och röding på ett trollingpass i Vättern men det finns det tyvärr inga bilder på. Mvh Team Snipa.
Lasse: I det här inlägget tänkte jag skriva om självbygget av paravaner. Men först och främst så vill jag säga varför jag bygger mina egna paravaner istället för att bara köpa dem. Jo det är så att sådana kostar uppemot 500 kronor för endast en paravan och det låter inte bara för mycket, det är för mycket! Så jag tänkte varför inte bara bygga egna? En paravan är ett trollingredskap som är till för att skjuta vobblern i sidled, bort från båten helt enkelt. Detta är väldigt bra för att man då kan trolla med fler spön men även för att fiskarna ibland är väldigt skygga och då är det bra om man har betet lite bort ifrån båten. De flesta paravaner väger väldigt mycket men för några år sedan kom det ut en väldigt lätt paravan, nämligen Ghostparavanen. Denna är därför en liknande modell med samma egenskaper som man kan göra enkelt själv.
Först gjorde jag en ritning av de exakta måtten på ett papper. Åt höger ser man utlösaren.
Materialskostnaden för varje paravan jag gjort ligger på ca 30 kr, exklusive utlösare. Kostnaden går inte ens att jämföra med en köpt
.
Inköp:
Rörisolering
Plexiglas
skruvöglor
Fjäderringar
Snabblim
Beteslås
När du har allt material som står ovan är det bara att börja. Måtten på plexiskivan skall vara 15x10, dessa bitar sågar du bara ut men nån slags såg, Kanterna runt om filar du med en vanlig fil eller sandpapper
.
2 cm bred är den nedre kanten där plexiglaset är böjt. Vinklen är inte så viktigt, men jag försöker alltid ha 90 grader.
Du värmer upp den delen med en varmluftspistol och när plexiglaset börjar mjukna böjer du biten till ca 90 grader. Jag brukar böja den mot en kant som är exakt 90 grader och sen vänta tills plexit har stelnat. Sedan skär du rörisoleringen i bitar på ca 20-22 cm med en kniv. Framändan vinklar du så du får en liten spets Den limmar du fast på plexiglaset med snabblim. Efter det borras hål för beteslåset och ett hål för själva skruvöglan där utlösaren skall sitta på.
Jag har inte borrat hål än men det är precis sådär det ska sitta!
Fördelen med den här paravanen är just att den väger mindre än de flesta andra paravaner. Största kostnaden hamnar på linutlösaren. Lycka till med bygget! Mvh Team Snipa
Eric:Ett stort förlåt till Jan O och Fisheco men jag och Lasse valde denna lördag att åka ut och fiska själva istället för att följa sändningarna under Pike open. Alla prognoser var värdelösa med snabbt sjunkande temperatur och lite vind samt alla proffsen sade att fisket kunde bli riktigt tufft. Självklart stämde det. Vi hade valt att lägga hela passet i en enda vik där vi hört rapporter om stor gädda men kylan gjorde det svårt att hålla uppe koncentrationen och spinnfisket övergick i trolling då man kan äta samtidigt och fly från kylan och hungern. Efter en lång trend av fisketurer som inte resulterat i något fick jag dock en liten gädda men lättnaden var desto större. Fördelen när det går dåligt är just det att man uppskattar även det minsta hugget.
Men glädjen varade inte länge innan Trollingkungen kvitterade, och ja, jag använder det uttrycket som om det vore en tävling men enligt Lasse gör jag allt till en tävling och varför kämpa emot Lasses stereotypa bild av mig som människa? Därför spenderades dagen med att göra hela fisketuren till en tävling. Evig ära till den man som kunde veva snabbast, tappa flest beten, kasta längst och så vidare.
Tyvärr måste jag också nämna något i detta inlägg som Lasse tvingade mig till. Efter att jag fått min gädda körde vi vidare och Lasse sade att om 20 sekunder så kommer jag få fisk och det visade sig stämma. Ett mirakel från självaste Gud herren själv tror Lasse men räknar man långsamt och flera gånger under varje tur kommer det tillsist att fungera. Det får bli veckans visdomsord från oss. Mvh Team Snipa.
Anthon: Äntligen har jag köpt mina lekanden som inte kom med i vår första beställning via internet. Det var en kort dag i skolan, så jag och Eric passade på att åka och hälsa på Lasse under hans prao i en lokal fiskebutik.
Det blev såklart den vanliga sorten, med bra rullning och liten storlek som passar genom mina spööglor.
Jag vill tipsa om Pike Open i Västervik som går nu i helgen och livesänds på YouTube från FishEco’s kanal med start idag kl 19:00, övrigasändningar kommer på fredag kl 12:00 och 18:30, och på lördag kl 12:00, 16:00 och 21:00.
Gäddfisketävlingen i Västervik skall bli spännande att följa. Det skall även finnas möjlighet att ställa frågor under varje sändning om man undrar över någonting. Jag hoppas bara på att de visar lite mer av själva fisket, än vad de gjorde senast. Då åkte de mest runt och intervjuade teamen som tävlade. De hade en intressant diskussion om detaljerade sjökort över mindre sjöar. Det gick i stort sett ut på att privatpersoner (som fiskar mycket i den sjön) åker fram och tillbaka och skannar av sjön. Sedan skall dessa data kunna laddas upp på deras databank för att kunna ge sjökort till många personer. Jag tycker det låter fantastiskt, hade varit perfekt att kunna komma till nästan vilken liten sjö som helst och ha tillgång till ett sjökort över den. Som jag bor hade detta varit rktigt bra att ha, då jag har många småsjöar i närheten.
Lasse: Ursäkta för den dåliga uppdateringen av bloggen men på grund av skolan och andra roliga aktiviteter är det inte alltid man hinner att blogga. Men iallafall så var Eric och jag ute och fiskade i lördags och ja, det gick sådär… Eric lovade ju att det skulle bli ett fuktigt eldorado i sitt förra inlägg så förhoppningarna var stora. Vi hade tänkt trolla en stor del av fisketuren inte bara för att jag älskar att trolla nä också för att det hade funkat de sista gångerna vi var ute. Vädret på lördagen var inte ens så dåligt, det vill säga att det blåste perfekt och det var inte allt för mycket sol. Vattentemperaturen låg på 11 grader när Eric och jag började trolla i vår hemliga sjö. Det dröjde inte alls länge innan en fin gädda hade tagit min vobbler. Snabbt och skonsamt tog vi upp gäddan, krokade loss vobblern och släppte i den igen. "Det kanske blir en bra fiskedag" tänkte jag.
Det blev inga bra bilder, det här var den bästa bilden vi hade på gäddan som var 65cm.
Efter vi hade släppt i gäddan fortsatte vi att trolla. Men det ville inte nappa. Dels berodde det nog på att vindriktningen ändrades hela tiden men också på grund av det snabba väderomslaget ifrån fredagen till lördagen. Efter fyra timmar utan en endaste gädda bestämde vi oss för att spinnfiska en stund. Snabbt åkte vi till en liten vasskant, Eric körde med sitt gummiexperiment medans jag bottenjiggade lite. Men det hjälpte inte. Det kändes som om alla gäddor bara hade försvunnit. Dock gav vi inte upp.
Det händer inte ofta att man ser "vasskungen" sitta framför mobilen istället för att fiska men om det nappar dåligt så.
Efter att till och med spinnfisket inte gav några resultat fortsatte vi att trolla. Vi prövade allt Ifrån frivatten till nära kanten, stora vobblers till små vobblers och vi testade även olika djup på dragen. Men det ville bara inte nappa förutom några väldigt försiktiga nafs. Vi åkte till och med till en annan sjö där det vanligtvis alltid nappar men inte den här gången. Så trögt fiske har vi upplevt väldigt sällan. Jag hoppas bara Eric lär sig att inte säga massa saker i förväg så att man blir glad, annars slutar det bara som den här gången och det vill säga frustationer och inga fiskar. Nä jag bara skämtar. Trots allt var det riktigt kul, det gäller bara att ha med de rätta personerna för att det ska bli en lyckad fisketur! Mvh Team Snipa
Eric: Vi har varit flitiga bloggare och publicerat inlägg varannan dag. Men under de senaste dagarna har inläggen uteblivit. Jag vill inte lägga skulden på någon av medlemmarna i teamet. Det är mycket fult att skylla på en person för allt som gått fel när man jobbar i en grupp. Det är nämligen sådant som splittrar grupperingar och omöjliggör samarbeten dock är allt i grunden i princip Lasses fel. Jag vet inte vad som är fel men varje dag fylls av ursäkter till varför han inte kan blogga. Även om hans källa till inspiration är sinande så är min välmående och tänkte därför tipsa om denna kortfilm om en otrolig fiskeupplevelse.
Det är uppenbarligen att denna teknik med större jiggar och frivatten genererar större fiskar i regel än vårt sätt att fiska. Detta är också något som jag i våra vatten vill omsätta i praktiken mer och mer. Men det är detta som är tjusningen med fisket, jakten på ett mål som inte går att uppnå. Att hela tiden få en större fisk eller lära sig allt om fiskens beteende. Och tror man att man kan allt är man alltid långt ifrån fullärd. Mvh Team Snipa.
Eric: Denna helg skulle höstkylan förvandlas till ett fuktigt eldorado för gäddan. I en vecka hade jag laddat upp med nya tackel och modifierade beten där alla de äldre betena fått genomgå flertalet skönhetsingrepp. Jag hade också lovat Lasse lite trolling om han skötte sig och inte blev allt för exalterad. Snabbt fylldes inkorgen på min mobil med medellanden från en alltför uppspelt Lasse.
Efter det inledande spinnfisket som var tillför att dra upp några mindre gäddor för att dagen inte skall kännas bortkastad när vi sedan letade efter de större på frivattnet, blev Lasse i takt med att trollingen närmade sig alltmer en fara för resten av teamet. Under några minuter av en nu fradga tuggande Lasse som kastade ur sig löst sammansatta meningsbyggen där de enda orden som gick att urskilja var vobbler, djup och paravan var krokolyckorna nära förestående. Allt mindre fokus låg på fisket och allt mer på tankar om att behöva spendera resten av söndagen på sjukhuset fyllde våra huvuden.
Jag han precis locka en mindre fisk till hugg när Lasse knappt längre kunde kontrollera hans vilda lustar efter trolling och genom ett spastiskt utfall pekade på motorn och spottade fram några oidentifierbara ord. Jag hängde på min älskade Nilsmaster som jag förlängt med en lång förförisk tail som skall ge betet en större profil vid presentationen. Och resultatet har ni självklart redan sett nedan då ni endast kollar bilderna. Vem läser egentligen texten på bloggar? Men om mina barnbarn någon gång skulle hitta dessa förmultnade rester av sin avlägsna släkting vill jag att de ska veta att morfar/farfar var ute och trollade nära kanten när det plötsligt tog stopp.
En snabb blick på Lasse för att se hans reaktion innan jag förstod att något större tagit min vobbler. Jag kände de tunga huvudskakningarna som är så signifikant för gädda men fajten varade inte länge utan jag pumpade in den fort till båten där saknaden efter den kvarlämnade håven var stor. Men som de proffs vi är landade vi fisken skonsamt med gälgreppet även om jag var livrädd att håvarn (Anthon) skulle klanta till det och jag skulle gå miste om de fantastiska bilder som skulle höja min status som gäddfiskare. Som tur var gick allt smidigt och det är en fröjd att se hela teamet jobba vid en fångst. Utan kommunikation fixar en kameran, en annan tummstock för mätning och en annan krokarna. För att sedan snabbt releasa den. Min näst största gädda i år och någonsin. Tack till Lasse som fick min 82 centimeter långa fisk likna ett monster på bilderna. Bilden nedan visar också hur lätt det är att få en fisk att se betydligt större ut. Visa lite fingrar och håll den nära kameran.
Ursäktar den dåliga kvalitén på bilden.
Efter detta dröjde det mycket länge till nästa fisk och ingen gädda kom upp på spinn denna dag. Jag tror dock att detta berodde på att fiskarna stod på botten och var ganska sega, jag kunde kört lite saktare utmed botten men jag saknar det tålamodet. Lasse tog dock senare fram det legendariska draget som fångat mer fisk än något annat och det gav också senare under dagen resultat med tre landade gäddor. Jag kanske slår honom i 9 fall av 10 på spinn men när det gäller trolling är han obesegrad.
Mvh Team Snipa.
Måste slänga in en bild på Anthons enda fångst för dagen också.
Anthon: Idag är det dagen före den veckoliga fisketuren. Om man skall tro på väderleken finns det risk för lite nederbörd både idag och imorgon (0 - 0.1 mm). Vinden kommer blåsa åt samma håll med konstant hastighet hela dagen (2 m/s).
Fina fisken som kommer ut på torsdagar på YouTube, bekräftar det vi vet om gäddans beteende. De sade att gäddan kommer in till kanten nu på hösten för att äta upp sig, så imorgon får vi leta efter fisken där. De skall även stå på den kant vinden ligger på mot, för att det är där som vattnet är syrerikt och födan finns.
I övrigt tror jag att vi kommer försöka att köra en del trolling, mest på grund av att det är lättare att hålla sig varm och torr vid trolling nu när det är så kallt ute, men det kommer nog även bli en del vanligt spinnfiske också.
Dessutom skall jag testa min nya jigg som jag precis satt in en skalle i. Skallen väger 5g och totalt väger alltsammans 32g. Det skall bli intressant, om jag kan fiska med den.
Då kroken inte är den största, har jag ett tackel till denna.
Vi får hoppas att den har en okej gång, annars får jag trixa lite med tyngder och grejer så att gången blir bra.
Som Lasse har kommit fram till skall jag inte ta med mig någon saft imorgon, då den verkar ge mig otur i fisket. Jag har hört att bananer skall ha denna effekt, men jag äter inte banan så jag har aldrig varit orolig för detta, men nu verkar det inte bättre än att jag har fått en fiende jag också.
Hursomhelst, skitfiske på er så hörs vi av senare (på måndag om jag inte misstar mig).
Eric: Jag blir alltid lika arg och provocerad när jag ser omdömeslösa fiskare som inte återutsätter sina fångster. När jag ser dessa människor av ren okunskap ta livet av en vital del ur den värld sportfisket skall vårda vill jag: 1 Ta makten genom en brutal statskupp. 2 Införa diktatur. 3 Styra vattenvården hämningslöst med hjälp av min armé som finansieras genom skattemedel.
När detta är gjort kommer jag utfärda fiskekort till de som kvalificerar sig. de ansökande måste genomgå svåra tester och ett omfattande kunskapsprov som skall avgöra om denne person är kvalificerad att betala 20 000 kronor i deposition mot utrustning. Pengarna lämnas tillbaka när denne person visat sig uppfylla alla kraven och vårdar sitt fiskevatten enligt avtal.
Det finns ett stort antal undersökningar på C&R på internet och om man är intresserad är det lätt att hitta. Därför kommer jag bara lätt gå in på varför de största gäddorna skall återutsättas alltså alla gäddor över två kilo. Gäddor är topprovdjur och behövs för att hålla balansen i ekosystemet, stora gäddor bär på bra gener som kommer ge fler stora gäddor och stora gäddor tar inte som enligt myten all mat utan är tvärtom viktig för att hålla balansen i vattendragen. Naturen sköter sig bäst utan människans inblandning!Det var videon nedan som inspirerade mig till detta inlägg. Hängivna och ansvarstagande sportfiskare varnas för starkt innehåll. Mvh Team Snipa.
Lasse: Den här sommaren har varit väldigt intressant och lärorik om man kollar på fisket. Det har gått bra för vissa och mindre bra för andra. I början av sommaren fiskade vi klassiskt, det vill säga att vi åkte till något näckrosfält, fiskade av stället med ett vassdrag och åkte vidare till nästa ställe. Men efter ett par gånger insåg vi att om vi vill få de lite större exemplaren är vi tvungna att gå upp i betesstorlek och byta fiskeplatser. Eric var faktiskt den förste som vågade ta steget och började experimentera med lite större gummibeten. Jag kommer ihåg första gången Eric testade sitt gummiexperiment, jag var väldigt skeptiskt till att det skulle funka men efter den fisketuren förstod jag att det var ett perfekt drag för våra vatten.
Den här gäddan var en höjdare av sommarens alla gäddor! Gäddan togs på ett av Erics gummiexperiment.
Jag blev så övertygad att jag direkt köpte eget material för bygget av ”gummiexperimentet” och sen dess fiskar till och med jag med denna metod.I början av sommaren trollade vi också mycket, dock blev det allt mer sällan för varje gång vi var ute. Inte bara för att det nappade sämre på trolling men också på grund av att vissa medlemmar i teamet inte tycker om trolling, tyvärr! Det har en anledning till varför jag kallas för trollingkungen. Jag hoppas att det kommer igång med trolling nu igen, nästa tisdag är det nämligen dags för Fishecos livefiske som den här gången skulle handla om trolling.
Därför heter vi Team Snipa.
Som jag redan sa i början så har det gått bra för vissa och mindre bra för andra. Anthons sommarfiske har varit, ja hur ska man säga, väldigt speciellt. Det har helt enkelt inte nappat för honom. Dels tror vi att det beror på att Anthon inte använder samma drag som vi gör men också för att Anthon hellre sitter/ligger längst fram i båten och dricker saft eller äter. Men förra fisketuren hände något som händer väldigt sällan, Anthon fick fisk. Kanske beror det på att Anthon har ändrat sin taktik eller så beror det på att saften har tagit slut.
Ännu en liten snipa.
Men som sagt så ändrade vi inte bara på betesstorleken. Vi började också allt oftare fiska på djupbranter. Vi har redan länge vetat att det finns fler stora gäddor på sådana ställen än i kanten, men aldrig testat det, om inte väldigt sällan. Nu på sommaren var det då dags att testa det lite effektivare. Det gick förvånansvärt bra att fiska på djupbranter, så vi lyckades få några gäddor. Jag tror och hoppas att vi fortsätter med det tills nästa fiskesäsong, men ännu är den här inte slut. Skitfiske på er alla, det gäller även er Anthon och Eric. Mvh Team Snipa
Anthon: Som sagt så har de grejer som vi beställde via nätet kommit till oss nu. Tyvärr fick inte jag allt som jag hade bett om. Trollingpojken hade glömt att beställa mina lekanden! Så nu måste jag försöka fiska utan dem. Jag har en eller två färdiga tafsar kvar, men om jag skall hålla på och fånga så många gäddor som jag hittills denna säsong kommer de inte räcka särskilt länge. Tyvärr är sanningen den att jag inte alls fått mycket fisk över huvud taget, om man räknar samman alla mina tagna gäddor i år kommer man inte ens över 10 stycken. Jag fiskar och fiskar, men det är bara Eric och Lasse som drar fisk. Men senast vi var ute och stod inne i en vik i skydd från vinden, satsade jag och kastade ett fint kast med min getingula Zalt.
Draget landade drygt en meter från sjökanten och låg och guppade på ytan. Efter endast ett par vevtag blev det tungt och på kroken satt en liten fin gädda. Det var riktigt länge sedan jag drillade en fisk och lyckokänslan av denna gädda var riktigt stor.
Efter en kort och skonsam avkrokning i vattenytan var det dags att låta denna pigga, kalla och älskade gädda simma hem igen.
Vad Lasse i alla fall inte glömde var jiggarna, så nu skall de bara tacklas. Troligtvis tänker jag ta ett mindre huvud (ca 7 g) och en enkel stingerkrok som fästes bak och under på jiggen. Eric (som har lite mer erfarenhet av dessa jiggar) säger att det kan bli lite problematiskt med ett så lätt huvud. Han menar att jiggen kanske kommer tappa sin gång och snurra vid för hög hastighet. Om det visar sig sedan att han har rätt får jag överväga att tynga den på något sätt så att den går som jag vill.
Jag hoppas att inte fler beställningstabbar kommer att finnas med i Teamets historia. Det gäller att läsa och kontrollera inköpslistan både en och två gånger innan man klickar på ”Godkänn”.
Eric: Det var en blå dag i fisk kalendern vilket indikerade mellanbra fiske. Oraklet på de sista sidorna i Napp och nytt får stort tilltro av vissa i teamet och ses på med skepticism av andra. Luften var isande kall och blåste stundtals upp till storm vilket fick det tretton gradiga vattnet att kännas som en befrielse från kylan ovan den. Kylan gjorde fisket komplicerat och betesbyten blev mycket sällsynt då oförmågan att öppna beteslåsen lamslog hela gruppen. Snö fyllde snabbt betesboxarna och spöringarna isade igen på ett fåtal sekunder.
Okej jag kanske överdriver lite, avsaknaden av handskar fick nämligen friheten att tolka temperaturen denna dag. Kylan hindrade dock inte Lasse från att bjuda på första gäddan efter andra stoppet på en av de nya jiggarna . Kameran hade det tufft i det soliga vädret och bilden nedan var den enda som gick att använda.
Snittvikten på gäddorna denna dag var pinsamt låg och det fanns inga mönster att följa. Ofta kan man hitta gäddorna på ganska specifika platser men inte denna dag. Vi fångade snipor på tre meters djup så väl som 30 centimeter och mitt ute i frivattnet. Inga regler fanns det och tillämpa vilket ledde till ganska spektakulära hugg.
Kanske det mest uppseendeväckande var en gädda jag fick på ett drag jag modifierat för att öka chansen på stor gädda. Stort bete ger oftast större fisk och med denna ekvation i tanke tog jag en Nilsmaster vobbler och satte fast svansen från en större jigg. Betet blev 31 centimeter lång och togs på 1,5 meters djup av en gädda inte längre än 45 centimeter om ens det. Ibland stämmer ingenting och man får omvärdera hela sitt sätt att fiska.
En liten gädda med en otroligt fin teckning som nästan ser animerad ut i det svartvita filtret.
Alla udda hugg ledde till många platsbyten och resulterade i åtta landade gäddor varav fem var mina, två Lasses och en Anthons. Jag var helt övertygad om att de större exemplaren fanns vid runt tre meters djup vid denna tid om året men denna tur förändrade mitt sätt att tänka och lämnade mig förvirrad. Ibland stämmer allt men ingen fisk får syna insidan av båten och ibland stämmer inget men fiskarna kastar sig kring allt som rör sig. Man blir verkligen aldrig fullärd och ibland känns det som om fru fortuna har allt för stort inflytande. Mvh Team Snipa.
Lasse: För några dagar sen beställde jag för första gången fiskegrejer på internet. Anledningen till varför vi beställde är för att grejerna vi ville ha nästan inte finns i någon fiskeaffär. Det handlar om Curly Magnum 20cm, som ni vet har vi börjat fiska med dessa jiggar väldigt mycket.
Bilden känner ni igen från ett äldre inlägg, men den här jiggen som ni ser ovan är en Curly Magnum 20cm.
Idag kom då paketet hela teamet hade längtat efter, äntligen!
När jag överlyckligt öppnade det väl sorterade paketet tog det inte lång tid innan jag hade kontrollerat allting. Ingenting fattades eller var sönder, riktigt nöjd är jag. Sidan jag beställde grejerna på heter Predatorshopen.
Sammanlagt beställde vi 14 jiggar, ett sänke och ett paket beteslås. Nu på fredag tänkte vi åka ut och testa dessa nya grejer. Och vem vet, kanske nappar drömgäddan den här gången. Mvh Team Snipa
Eric: Efter att jag tagit personligt längd och viktrekord svävade jag på moln och fisket blev alltmer sekundärt. Tiden upptogs istället med att distrahera Lasse med diverse korta fiskerelaterade föreläsningar. Som jag omöjligt kan återge då beteendet var någon transliknande konsekvens av den drömgädda som jag strävat efter hela säsongen. Och ja, jag behöver tydligen fånga runt 65 gäddor för att komma över 60 centimeter. Men jag tycks påstå trots jantelagen att det inte är något större fel på mitt sätt att fiska. Visst finns det mycket att lära men jag kan hitta fisk och jag kan i de mest svåra väder lyskas attrahera trög fisk. Jag hade kunnat rikta fisket mer mot djupbranter och haft större chans på stor fisk men jag har sällan tålamodet att nöta upp en gädda även om jag ska satsa mer på denna metod nästa sommar.
Det förbättrade tacklet med en extra blyförtyngning för lite stabilare gång och kortare sjunktid.
Vidare åkte vi in på ett grundområde bakom en mindre ö och fiskade bland näckrosor, nate och gräs. Trots solskenet och vår idiotiska placering (varje sportfiskare vet att gäddan sällan står på en halvmeter djupt vatten i strålande sol på sommaren pågrund utav värmen) så lyckades jag en gång till att kroka en troligtvis bättre fisk som tyvärr slet sig. Anledningen till varför jag berättar detta är för att gäddan slet med sig bakersta kroken på tacklet. Ni som följt den utlagda beskrivningen behöver inte vara oroliga för att detta skall inträffa då detta var en äldre version som inte fick mitt fortsatta förtroende. Jag vill inte himla med de saker som ibland sker vid gäddfiske. Jag strävar alltid mot att behandla fisken så skonsamt som möjligt men ibland inträffar dessa saker. Kanske lossnar kroken, draget eller så kanske en blödning uppstår vid mothugget. Det är dock viktigt tycker jag att berätta om en del av fiskets baksidor då proffsen sällan behandlar detta även om det inträffar enstaka gånger. Ibland kommer man att misslyckas men man vinner förhoppningsvis erfarenheter vid tillfället.
Gös, gädda eller abborre?
På väg bort inträffar dock en annan spektakulär händelse och dagen skiljer sig mer och mer från vårt alldagliga fiske. Några meter bort vid sidan av en annan ö böjer sig Lasses spö då något bitit på hans djuprigg i en större vobbler. Jag vet att Lasse i tävlingsinlägget hittade på en historia om att jag trott jag fått drömabborren och att han skrattat självgott åt detta konstant sedan dess. Sanningen är dock att Lasse sällan känner vilken sort av fisk han fått. Det är oftast hoppet som får bestämma art innan fisken nått båtkanten. En fågel blir en gädda, en plastpåse en död gädda, en flytande död abborre är en gös och så vidare. Denna gång var det självklart en gädda även om Lasse gissade på gös in i det sista. Sanningen är dock att denna fisk också var grövre. Den visade sig väga lite under tre kilo och mätte 79 centimeter vilket skulle gett pris på höstnappet. En fantastisk dag med storleksrekord för Teamet blev min höjdpunkt än så länge på säsongen men nu väntar hösten och chans på nya rekord. Mvh Team snipa.
Team Snipas andra största gädda för säsongen hittils.
Anthon: Jag tänkte ta upp en annan del av fisket som inte rör den sportfiskemässiga delen, nämligen yrkesfisket i haven. Vi vet redan att det fiskas alldeles för mycket och att fiskstammarna blir allt mindre och mindre, vad vi däremot inte vet är att fiskebåtar i Europa har riktigt dåliga regler. Säg att du jobbar på en av dessa båtar och du skall ut och fiska efter en viss art. Det fastnar flera arter i näten och alla fiskar kommer upp i båten. På grund utav fiskemetoden dör fisken omedelbart ombord, och det är nu vansinnet börjar. EU:s fiskeregler säger att du endast får ta den fisk som är av den art som du fiskar efter. De andra fiskarna, som är fullt ätliga och riktigt fina matfiskar, måste därför döda kastas tillbaka i havet. Detta är ett oerhört stort problem, och ett fruktasvärt slöseri.
Hugh Fearnley-Whittingstall är en Brittisk tv-profil och journalist. Han har startat en kampanj mot precis det jag tidigare beskrev. Den kallas Hugh’s Fish Fight och finns på hemsidan, sociala medier, YouTube med mera. Den startade 2012 och är aktiv än idag.
Här är kampanjfilmen.
För ett par dagar sedan var havsfisket diskuterat i P3. Eric tipsade mig om detta så lyssna gärna på repotaget här.
Lasse: Imorgon är det då dags för hela gänget att dra ut igen. Pågrund av Fishecos livesändning som gick igår blev vi eller ja, jag blev väldigt sugen på att fiska lite abborre igen. Taktiken är att leta upp så kallade ”bullar” som står vid botten (Eric kallar dem så) med hjälp av vårt ekolod. Jag tänkte köra med små jiggar, Eric som precis smsade mig och skrev att han såklart skulle fiska 99 % gädda kör nog med en Curly Magnum 20 cm och Anthon, också kallad för Håvarn, vet jag faktiskt inte vad han tänker fiska med, men troligtvis kommer han ansluta sig den smarta sidan och fiska abborre ihop med Trollingkungen. Inget illa menat mot Eric som dominerar Teamets egen gäddtävling och som säkert kommer att dra upp nån gädda imorgon, hoppas jag i alla fall. Såklart kommer ni få reda på hur det har gått i mitt nästa inlägg, men nu ska jag sova så att jag är pigg imorgon och för en gångs skull kan dra upp mer fisk än dem andra.
Om det går så här bra imorgon som det gjorde i somras när jag fick den här fina abborren på nästan 800 gram är jag nöjd.
Eric: Hela teamet var ute igen i söndags för att fiska i en nära angränsande sjö till vårt hemmavatten. Det var för den typiska svennen ruggigt höstväder men för en gäddfrälst helt underbart. Mulet med inslag av småskurar och en rejäl temperatursänkning i vattnet. Det är just sådant väder som garanterar fisk. Vid utloppet av kanalen som leder till sjön finns en ö av vass som vi alltid stannar vi får att få i ordning på utrustningen. Normalt sett hugger det aldrig vid denna vass men denna dag tycks gäddorna vara i stöten och bara efter ett fåtal kast mot vassön hugger en gädda på min guldglittriga jigg och visar sig i ytan med ett stort plask. Fisken kliver genast av och jag gör ett snabbt vevtag och den hugger igen. Det är sällan man får uppleva sådan magi men nu på hösten tycks reglerna vara helt omkullkastade. Min teori är dock att gäddan sällan känner om betet är artificiellt då det är gummi. Så länge gäddan inte känner krokarna är chansen hög att den kliver på igen.
Vi gör några försök till innan jag pekar ut ett nytt ställe vid två stenar. Lasse och jag tävlar vem som får iväg kastet först och bådas beten landar mellan stenarna men Lasse går segrare ur striden. Gäddan hugger på ett gummibete liknande mitt med tackel av den typ jag utvecklat, och därför tar jag på mig allt ansvaret och äran för att den gäddan fick se världen ovanför ytan. Hör du det Lasse? Det där är min gädda!
Planen var att vi denna dag egentligen skulle åka in i en lång vik mellan ett par öar där Lasse hört rapporter om gäddor upp till sex kilo. Vi hade därför med oss ekolodet för att lokalisera intressanta platser men ägaren till detta lod är extremt rädd för att regn skall skada utrustningen och fisketuren förvandlades vid regnet till ett klassiskt sniprace inne i vasskanterna. Från detta tills turen slut hade vi sjukt fiske. Jag drillade fisk frekvent, tappade fisk och tappade jiggar.
Mitt bästa minne från denna dag var när en gädda hugg ännu en gång i ytan samtidigt som Lasse står med ett enormt bottennapp och jag står och drar i en fisk som precis som alla andra denna dag var otroligt starka. Jag har aldrig vart med om liknande. De var så sjukt aktiva denna dag och flertalet smågäddorna hade hela 20 centimeter långa jiggen i gapet. Jag drillade fisken på maximalt avstånd utan resterande båtens medvetande då jag vet att de har fullt upp och det mest fantastiska av allt, Anthons min när det skvätter och plaskar i andra änden på min lina efter han trott att jag också fastnatt i botten.
Det är exakt såhär som fiske skall vara och det slutade med att jag fisk sammanlagt fem gäddor och en tappad. Lasse fick en och en tappad och Anthon blev utan då han tappade sin enda fisk för dagen. Fem fiskar kan låta lite men det är faktiskt rekord för mig och är ett lagom antal för att man aldrig under ett pass skall tappa koncentrationen. Mvh Team Snipa.
Eric: För ett tag sedan var jag och Lasse ute i vår hemliga större sjö. Det hade gått en hel vecka sedan vi fiskade senast vilket nu förtiden är normalt då skolan startat men den veckan kändes det som en evighet. Jag var fiskesugen till tusen trots att det var soligt väder ute pågrund utav att jag hade suttit inne i sex dagar och bara läst fiskeartiklar och sett videor på människor som är skickliga inom sportfiskevärlden och se hur de drar upp flera gäddor över metern. Det luktade stor gädda denna dag och det visade sig bli ett svårslaget fiske.
Det var dags för mig att testa mitt andra större gummibete som jag aldrig använt förr. Jag tacklade upp den stora curlytailen och den gungade från sida till sida och jag sa till Lasse att betet hade riktig storfiskgång. Vi åkte ut till en grynna mitt ute på sjön. Ett ställe vi alltid brukar börja med då förutsättningarna där är perfekta även om detta inte tidigare bevisats. Efter ett fyrtiotal kast tappade vi lusten och planerade att byta ställe. Jag kastar ut betet en sista gång och försöker komma nära en sten som jag vet finns en halv meter under ytan. Jag låter betet sjunka och fiskar en meter under ytan relativt långsamt. Efter ett kort vevstopp nära båten känns det som att betet skrapar i stenen både en och två snabba gånger. Jag gör ett snabbt mothugg för att undvika bottenkänning men känner istället att någonting tynger spöt och sedan bestämda huvudskakningar. Då blir jag genast medveten om att någonting stort svalt mitt bete och efter en kort fajt ligger gäddan i håven och glädjen översköljer hela båten.
Vi märker dock redan innan gäddan är i håven att den har någonting i mungipan och båda tror att det är en halvsmält vitfisk som inte nått ned till gäddans mage. När gäddan dock är i båten känner jag försiktigt på den böld som liksom växer på fiskens underkäke i hopp om att den kanske går och dra bort med kroklossaren. Det visar sig då att denna tumörliknande böld sitter stenhårt förankrad i munnen och känns som solid benvävnad. Antagligen är detta resterna efter en releasad fisk som fått bita i rostiga krokar eller liknande men även om detta förblir olöst vet vi att gäddan verkade kunna klara sig bra ändå eftersom den fortfarande hade god aptit, vilket vittnar om hur tåliga denna art är. Dock inte sagt att man skall behandla fisken vårdslöst, man skall fortfarande vara ytterst försiktig i hanteringen.
Fisken mätte 86 centimeter och vägdes på en våg som inte fått mitt förtroende till 4 kilo men den kändes och ser otroligt mycket större ut. Att få fånga sin största gädda på ett eget komponerat gummibete på sin favorit metod nämligen spinnfiske var fantastiskt. Jag tog ett annat personbästa förra hösten. En gädda som var 80 centimeter och vägde 2 kilo men denna togs på Lasses favoritmetod nämligen trolling och det känns för mig inte lika bra. Det enda jag har gjort i processen är att välja bete och på så sätt djup resten har motorn på båten gjort. Därför glädjes jag inte hälften så mycket över den fisken som den på 86 centimeter. Helt underbart var det! Dagen var dock inte slut och fortsättningen får ni läsa i mitt nästa inlägg. Mvh Team Snipa.
Välkommen till Team snipa.
På den här bloggen kommer du att kunna följa hur 3 fiskegalna killar försöker få drömfångsten. Teamet består utav Vasskungen Eric, Håvarn Anthon och Trollingkungen Lasse. Om du är ute efter bilder på stora fiskar är den här bloggen långt ifrån optimal, men om du gillar små och många fiskar så är du helt rätt ute! Vi hoppas att du gillar bloggen och glöm inte att kommentera vad du tycker.
